Den gröna omställningen har gått från vision till verklighet. Näringslivet är pådrivande med miljardinvesteringar i bland annat fossilfritt stål, grön cement, elektrifiering och vätgas. Men idag möter dessa satsningar nya utmaningar. Högre räntor, geopolitiska spänningar och ett skifte i väljaropinionen sätter press på såväl industrin som politiken. Vad händer med Sveriges gröna ambitioner – och vilken roll kan staten spela i den fortsatta omställningen?
Sommaren 2020 krönte EU-kommissionen sin gröna våg med en historisk satsning på över 430 miljarder euro för att göra Europa till en grön vätgasekonomi. Satsningen var för stor för näringslivet att ignorera och en våg av gröna satsningar lanserades. I Sverige gav detta ytterligare fart till utvecklingen av fossilfritt stål och andra industriprojekt. Vi tog en ledarposition i den gröna omställningen.
Omställningen har passerat ett viktigt krön
Kriget i Ukraina, Northvolt i konkurs, geopolitisk osäkerhet, och ett större ifrågasättande av kostsamma hållbarhetsprojekt påverkar. Fem år efter EU presenterade “Green Deal” ligger klimatfrågan inte längre högst upp på väljarnas agenda. Inte för att den anses oviktig, men för att andra frågor tar större plats.
Att omställningen både kostar och påverkar vardagen för företag och miljoner människor blir nu allt tydligare. Samtidigt har elektrifieringen redan kommit långt, och blivit så pass lönsam, att det i många sektorer skulle innebära större politiska och ekonomiska kostnader att vända tillbaka än att fullfölja omställningen. Narrativet om “gröna bubblor” och risken för att skattepengar går in i nya “Stålverk 80-satsningar” har samtidigt bitit sig fast i opinionen.
Men satsningar på grön innovation och fossilfri energi är fortsatt en viktig del i stärkandet av Europas konkurrenskraft. Det slog också Draghis konkurrensrapport fast. Politiken har mer att vinna på att anpassa sig till den nya verkligheten och samtidigt fortsätta att driva på omställningen, snarare än att bromsa den.
Hur påverkas Sverige av utvecklingen?
Klimatpolitiken är angelägen, men bör i större utsträckning ses som en del i en utvecklad industristrategi. För 100 år sedan var tillgång till prisvärd el en nyckelfaktor för Sveriges industrialisering och snabba välståndsökning. Utgångsläget är i stort densamma idag. Trots det har Sverige svårt att skapa en attraktiv helhet för den gröna industrin. Långa tillståndsprocesser, kapacitetsbrist i elnäten och en spretig politisk strategi håller tillbaka näringslivets investeringar.
Historiskt har staten spelat en central roll i energisatsningar – från vattenkraftens tidiga dagar till kärnkrafts- och vindkraftsutbyggnader. Det är politiken som satt tidslinjen för den gröna omställningen, därför är det även rimligt att staten tar en aktiv roll i genomförandet. Konkursen i Skellefteå förändrar inte det.
2025 sätter tonen för nästa mandatperiod
För regeringen är tiden knapp att omsätta vallöften till faktiska resultat. 2025 blir ett kritiskt år där politiskt stöd, finansiering och tempot i stora projekt kommer att prövas, innan fokus skiftar mot valrörelsen 2026. Och vill man påverka politikens prioriteringar och innehållet inför nästa mandatperiod är tiden redan knapp.
Vill du veta mer?
Anders Oremark, Founding Partner
Björn Nyblom, Founding Partner