I ljuset av det mest utmanande säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget har Natos stadgade tvåprocentsmål, försvarsindustrins bidrag till samhället i stort och den civila beredskapen tagit plats högst upp på den politiska agendan. Så lär det fortsätta att vara under överskådlig tid.
USA:s krav på att Sverige och andra europeiska Natoländer ska ta ett större ansvar för sitt eget försvar kommer att förstärkas under den andra Trumpadministrationen. Det riktar än tydligare fokus på en av den europeiska upprustningens nyckelaktörer – försvarsindustrin. Detta betyder samtidigt att det den kommande tiden är helt avgörande att institutioner, så som myndigheter, finansiella institut och civilsamhälle, inte motarbetar varandra.
Tillgång till finansiering är en central komponent som idag tyvärr inte är en självklarhet. Runt om i Europa har det sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina uppmärksammats att ESG-influerade ramverk inom bland annat fond- och banksfärerna exkluderar investeringar i försvarsindustrin i hållbarhetens namn. Detta riskerar att fördröja den nödvändiga upprustningen och leder till att exempelvis svenska fond- och pensionssparare får sämre avkastning än vad de skulle kunna få. Vi kan räkna med en ökad debatt och granskning framåt.
Riksdagen antog i december 2024 regeringens förslag om beslut om en rejäl ökning av försvarsanslagen under de kommande åren. Det gör Sverige till en viktigare marknad för både svenska och utländska företag. Och för den som intresserad av att agera på den svenska marknaden gäller det att förhålla sig till svårnavigerade tillståndsprocesser och komplexa upphandlingar.
Det är naturligtvis särskilt viktigt för nya aktörer som efter Sveriges Nato-inträde planerar att kliva in på den svenska marknaden – men också för svenska bolag som önskar ta klivet ut och positionera sig i Natostrukturen, bland annat genom alliansens upphandlingsfunktioner.
Utöver direkt militär förmåga finns det flera andra delar i europeisk och svensk försvarsförmåga som måste stärkas inom ramen för det civila försvaret. Skyddet av kritisk infrastruktur i form av vatten och internet, ekonomisk motståndskraft och försörjningsberedskap är alla områden som de kommande åren inte bara behöver stärkas, utan även koordineras.
Sammantaget står vi européer mitt i förändringens tid, vari näringsliv och dess samspel med politik och myndigheter är avgörande för vår säkerhet. Diplomat Communications rådgivare har lång erfarenhet av att hjälpa kunder att navigera i det säkerhetspolitiska landskapet. Vår kompetens sträcker sig över en rad policyområden, och våra konsulter har erfarenhet som täcker omvärldsanalys, krishantering, strategisk positionering, stöd i kontakt- och påverkansarbete och löpande strategisk rådgivning. Diplomat Communications har också ett flertal partners runt om i Europa; därigenom kan vi ge stöd och råd till kunder inte bara på svensk utan även på europeisk nivå.
Vill du veta mer?
Tobias Krantz, Senior Advisor