Sverige styrs av en minoritetsregering. Den saknar säker majoritet i de flesta frågor utöver budgeten och det som styrs av januariavtalet. Samtidigt har pandemin påtagligt förändrat politikens arbetssätt – vilket innebär nya utmaningar men också nya möjligheter att påverka det politiska utfallet.  En gedigen analys, goda argument och aktiv påverkan gäller fortfarande, men arbetsformerna har förändrats. Vi kommenterar nedan hur opinionsbildning och Public Affairs-arbetet påverkats av social distansering och politisk krishantering.

Det senaste årets restriktioner har medfört ökat distansarbete och minskade sociala kontakter även för riksdag och regering. Under perioden har max 55 ledamöter varit på plats vid omröstningar i riksdagen. Både ledamöter och tjänstemän har i huvudsak arbetat hemifrån. Utskotten och EU-nämnden har som regel arbetat via digitala möten. Besök och uppvaktningar i riksdagen och i regeringskanslierna har flyttat över till Skype. 

De informella överläggningarna i korridorerna innan och efter utskottssammanträdena har i praktiken upphört. Viktiga mötesplatser som riksdagsmatsalen, externa konferenser och mingel (Almedalen!) har ställts in.

Men samtidigt så mal kvarnarna på. Utredningar färdigställs, remisser går ut, propositioner läggs fram, utskotten behandlar och beslut klubbas i riksdagen. Ledamöter, tjänstemän och ministrar som känt behov av att lyssna in synpunkter och kritik från civilsamhälle, företag och organisationer har varit öppna för nya former av uppvaktningar.

Digitala möten har skapat nya spelrum

Även om det spontana menings- och informationsutbytet vid fysiska möten försvunnit från verktygslådan så har samtidigt mycket tid frigjorts för ledamöter och tjänstemän som inte behövt pendla till och från Stockholm eller Bryssel.

Vi har sett en stor öppenhet för att ta 30 minuter över Teams – för att få en dragning, bryta en fråga eller för att medverka i ett virtuellt seminarium. Att få till medverkan i ett möte har paradoxalt blivit enklare och distansen till beslutsfattare har kanske aldrig varit mindre.

Men året utan interaktion har också gjort saker svårare – vi är ju trots allt människor. Att läsa av reaktionerna runt ett bord kan ibland vara avgörande för att ett möte ska bli produktivt. Det har blivit svårare. Energin och uppmärksamheten kan svaja betänkligt under dagens sista Teams-möten, där någons uppkoppling inte fungerar, någon inte lyckas logga in och några bara är med som cirklar med initialer. Hur når vi fram? Är det någon som lyssnar, på riktigt?

Nya arbetssätt, tidlösa prioriteringar     

Presentationer med för mycket information blir extra plågsamma, liksom dåligt ljud och ostrukturerade samtal. Det är lätt att sänka ambitionen i förarbetet, ”det är bara ett Teams-möte”, när man i själva verket måste vara minst lika förberedd, tränad och ha anpassat material som inför ett fysiskt möte. Slutsatsen är att en tydlig agenda och respekt för människors tid är tidlösa rekommendationer, likaså ett gott förarbete.

Delar av detta nya arbetssätt kommer att bli kvar också bortom pandemin. Kanske kommer året som gått leda till en produktivitetshöjning också i det politiska komplexet. Onödiga resor utgår; glesare fysiska möten understöds med regelbundna digitala möten. Kanske frigörs tid för bättre analyser och mer kvalitativa möten när de väl äger rum?

Gunnar Sonesson
Gunnar är ansvarig för kompetensområdet Public Affairs på Diplomat, och har omfattande erfarenhet av analysarbete, lobbying, medierelationer och krishantering. Gunnar har en bakgrund inom opinionsbildning och kommunikation, bland annat från KREAB, Rikta, SAF och Folkpartiet, och har en kandidatexamen i statsvetenskap från Stockholms universitet.

gunnar.sonesson@diplomatcom.com